tisdag 20 juli 2010

Min underbara

Emma och hennes fem fina barn kom till oss i söndags.

Jag inser hur mycket jag saknar henne när jag har henne i min närhet.

Avståndet oss emellan är alldeles för långt. Hon sprider glädje och hopp, allt det där jag så väl behöver...

Lille Elvis fick oss alla att smälta som smör och Otto undrade när han skulle få en lillasyster eller lillebror?

Ja jisses Otto, det undrar vi också!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, tack kära fina vännen min! Det var så himla underbart att ses. Jag saknar som du och det var alldeles rätt av oss att suga musten ur dagen och prata non-stop. Jag blir så varm i hjärtat av att se våra barn tillsammans igen, precis som vanligt. Här kommer kärlek som räcker 50 mil och längre- Emma

Tess sa...

Ja "tyvärr" går barn inte att beställa. Livet är inte alltid varken lätt eller rättvist. Kram