fredag 2 juli 2010

I morgon

ska det ske. Min vackra stora, lilla skruttunge ska till och konfirmera sig. Jag ser framemot en vacker stund i kyrkan med sinnesro och härligt skådespel av 19 mer eller mindre finniga tonåringar.

3 kommentarer:

Så som livet är sa...

En stor dag i morgon ju!
Jag hoppas dagen blir fin!
Min stora/lilla tjej är super-duperkär... Det riktigt strålar om henne...Ja, den kärleken, den kärleken! Men det finns stunder man funderar : Oj, vad stor hon är, lillan min...
" Soliga solkramar - dig!
&
LYCKA TILL!

Therese sa...

Ja visst är det underbart och märkligt på samma gång att dessa som en gång var så små och bara i vår värld nu fått en egen värld där vi inte alltid ha tillträde till. Men kärleken är härlig så jag gläds med henne.♥

havtorndesign sa...

Det måste vara rätt surrealistiskt när ens barn kommer till den åldern. Vi är där om fem år... Men det bästa med barn är ju faktiskt att man gillar dem mer och mer för varje år. Det är nog meningen. Nostalgi är inget som vore bra för förädrar-barn relationen ; )
Hoppas dagen var fantastisk!