och jag andas fem minuter i taget.
Försöker vara medveten närvarande, fastän det är svårt.
Jag försöker att inte ligga steget före, utan uppskatta det jag har här och nu.
Hela livet har varit en enda stor jakt. På vad vet jag egentligen inte, men om bara jag fick den där saken eller om jag gjorde den där resan så skulle jag bli lycklig...
Nu vet jag att lyckan finns här i nuet och jag ska banne mig försöka att fånga den så gott jag kan.
2 kommentarer:
Känner igen mig i det du skriver!
Vill påminna dig om att inte ha för höga krav på att "allt" ska bli annorlunda direkt.
Sofia
Tack Sofia, nej jag skyndar långsamt det är det enda sättet som jag tror är hållbart.♥
Skicka en kommentar