onsdag 7 oktober 2009
Jag känner
mig alldeles handfallen i min ensamhet, har aldrig gillat att vara ensam.....känner mig så övergiven! Försöker göra saker som jag skjutit på framtiden nu när jag inte har någon som stör mig, men inte en enda sak har blivit gjord. Kanske lika bra det. För huvudet värker och kroppen känns tom....men snart, snart är dom tillbaka igen allihop och då ska jag vara redo med all min kärlek!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Min lilla älskling, du vet väl att lillasyster bara är ett samtal från dig?! Jag ringde dig i måndags men då var du inte hemma - jag slår en signal i eftermiddag så får vi prata lite och planera lite inför nästa helg! Puss Luv Ya! -x-
Vi ses i em. Puss
Skickar en bamsekram till dig min vän!
jag kommer ikväll och gör dig sällskap!
puss
Min lilla kinapuff, det gör mig allra gladast! Puss
vill du följa med mig o träna? har lite svårt att hitta tidpunkter för detta just, men det kommer. men jag hör gärna av mig, kanske samma dag, ifall du vill med. <3 <3 <3 att vara ensam är nästan en fobi för mig, så jag anar hur det känns. kramar.
jag är hemma med vab imorgon, ring och stör mig!!!
Du stör alltså inte, utan tvärtom, jag får ett välkommet avbrott.=)
Jag längtar jämt efter att få vara lite ensam och ha lite egentid, men när jag väl är där så känns det skumt, vet inte vad jag ska göra och blir rastlös. Det är väl så när man är van vid att ha massa folk runt sig hela tiden. Må gott Therese. :)
Skickar en varm kram och vet exakt vad du går igenom.. och så har vi det ofta i min familj.. då mannen ofta är på sjön.. men ta vara på känslorna då de är ett besked på att det är äkta kärlek. kram
Fy...det är inte kul...
man kan bli galen ibland och önska hett och allra mest at man bara får va ifred, bara en liten liten stund åtminstonde...men oftast så är det mest jobbigt.
Och det fina i kråksången är ju att man uppskattar de små monstren ännu mer då, kanske, säger jag å låter som den käckaste i världshistorien...kramis!
Tack alla ni söta som skänkt mig en tanke i min ensamhet! Jag har känt mig ledsen och övergiven men samtidigt glad över att jag längtar så för då vet jag att det är rätt det liv jag lever...Dock har slutet av veckan varit bättre och några saker har blivit gjorda och min vackra dotter kom och förgyllde mitt liv!
Hoppas att känns bättre nu när barnen är hos dig! Vi ses i morgon vännen! Kramar
Skicka en kommentar