Min 1:a advent blev kanske inte riktigt vad jag hade hoppats på. Trött och utarbetade som jag i ärlighetens namn måste erkänna att jag är...så var/är jag ingen mamma eller fru på topp. Blir irriterad över småsaker hela tiden som jag sedan blåser upp till att bli enorma saker....Igår blev jag så arg på mina barn att jag höll på att kasta ut dom allihopa! Jag vet att det är jag som bär en stor skuld i att det blir så här: Så förlåt mig Linnea, Isaac, Märtha, August och Otto för att jag varit så sur och dum denna sista veckan! Och älskade R, du är en klippa och jag är så glad att du alltid finns här för mig i med och motgångar...