Vart tog jag

vägen... I lost and found myself in different places.

Tiden har passerat fort och snart är det nytt år med okänt innehåll. Fokuserar jag på rätt saker...kanske, kanske inte? Ibland lyckas jag över förväntan och ibland blir allting katastrof.

Det jag lärt mig är att fokusera på att vara här och nu och att hänga fast vid människan därinuti. Vad mer kan jag göra, förmodligen en massa men koden dit har jag ännu inte hittat.

Mina dagar fylls för det mesta med meningsfull tid men ibland känns allting så där hopplöst, fast bättre ändå. Julen blev inte riktigt vad jag tänkt mig men till slut bra ändå. Vi tog ett beslut min syster och jag kanske det svåraste någonsin men vi överlevde och livet går vidare.

Barnen som tindrade med ögonen( eller förresten gör dagens barn det...?) glada och exalterade var de i alla fall och deras glädje värmde moderns hjärta.

Vad är det som händer

med vår värld... vi irrar omkring och fattar ingenting.

Vi stressar och försöker uppnå någon slags utopi men ingen vet riktigt hur!

Kanske vi alla kan stressa ner. Titta efter vad som kan hända utan att vi förstår varför.

Mina tankar går till våra grannar i väst och ett ljus brinner för de som miste livet,

för vad?

Små kusiner söta

Vacker

som en sommardag, nyss hemkommen från Berlin.

Ps. bilderna har jag lånat....utan att fråga om lov....

Fina

papper är en stor passion, så stor att jag nästan inte vågar komma hem med fler nya....

Tillsammans med Heinz "vita bönor i tomatsåsburkar" kan dom bli så här fina.

Länge levde

jag i falskheten och fasadens land.

Ovetandes om att livet kunde te sig annorlunda.

För skydd och för överlevnad.

Många i min väg sårades för min oförmögenhet att släppa fasaden och låta dom komma in.

Allt för länge valde jag att blunda och sopa svårigheter under mattan för att sedan gå vidare.

Under min helvetestid lärde jag mig att ärlighet mot sig själv och mot andra

är det det enda sättet att leva ett värdigt liv och det enda sättet att överleva.

Linnea

Du min lilla skruttunge som kom till mig en natt för nästan 16 års sedan.

Jag förundras ständigt över dig, din styrka och din självständighet.

Ditt jag som berikar mitt liv med kraft och glädje.

Tack för att du valde mig som din mamma.

Jag blir kär varje gång jag ser dig och jag ska älska dig livet ut.